DNF
Så kom Duke Nukem Forever i hyllorna till slut. För er som inte vet så är Duke Nukem Forever ett spel till PC, 360 och PS3. Spelet är en uppföljare till Duke Nukem 3D. Det har även varit ett återkommande skämt i spelbranschen i ungefär ett årtionde. Det som är anmärkningsvärt är att spelet började utvecklas under 1997 men släpptes inte förrän 10:e juni i år. Det är åtminstone 10 år längre än vad man kan förvänta sig av utvecklingstiden för ett spel.
Jag har näst intill noll intresse av att spela Forever, men så har det inte alltid varit. Jag är inte säker på när det var exakt, men ungefär runt -97, -98 så var Duke Nukem 64 (samma spel som 3D men med det pornografiska materialet censurerat) ett spel som gick varmt i min kompis 64.
Duke nukem 64 var ett halvtaskigt spel som i multiplayer höjdes av att vi lika ofta som vi spelade faktiska rundor deathmatch så sprang vi runt och larvade oss på banorna. Spelet innehöll jetpacks, speed boosts och vapnet Shrinkray. Alltså flög det runt små, snabba Dukes och gjorde dumma saker med granatkastare. Samma sak hände i Hexen 64 men då med snabba flygande grisar (The Porkalator!).
Någon gång under den här tiden hörde vi talas om att 3D Realms höll på att utveckla en uppföljare till Duke Nukem 3D. Vi var optimistiska och diskuterade ryktet om att spelet kanske skulle ha ett 3:e person-perspektiv istället för 1:a person. Några veckor senare var nyheten glömd och det potentiella spelet var inte något jag tänkte på. Under åren har det emellanåt dykt upp en uppdatering kring utvecklingen av spelet men jag var inte längre intresserad.
Att Forever nu till slut faktiskt finns att köpa har fått mig att tänka tillbaka på den gamla goda tiden. Alltså Nintendo 64-eran. Jag har länge velat skriva ett blogginlägg om Nintendo 64. Jag har en hel del som jag skulle vilja skriva om konsolen och om spelen till den. Vi får se om jag i framtiden kommer få ihop ett sånt inlägg, det skulle i så fall bli ett väldigt långt inlägg eller väldigt många kortare inlägg. Eller ett medellångt inlägg och några kortare inlägg. Eller ett långt inlägg och massor jättekorta inlägg. Eller...
Jag har näst intill noll intresse av att spela Forever, men så har det inte alltid varit. Jag är inte säker på när det var exakt, men ungefär runt -97, -98 så var Duke Nukem 64 (samma spel som 3D men med det pornografiska materialet censurerat) ett spel som gick varmt i min kompis 64.
Duke nukem 64 var ett halvtaskigt spel som i multiplayer höjdes av att vi lika ofta som vi spelade faktiska rundor deathmatch så sprang vi runt och larvade oss på banorna. Spelet innehöll jetpacks, speed boosts och vapnet Shrinkray. Alltså flög det runt små, snabba Dukes och gjorde dumma saker med granatkastare. Samma sak hände i Hexen 64 men då med snabba flygande grisar (The Porkalator!).
Någon gång under den här tiden hörde vi talas om att 3D Realms höll på att utveckla en uppföljare till Duke Nukem 3D. Vi var optimistiska och diskuterade ryktet om att spelet kanske skulle ha ett 3:e person-perspektiv istället för 1:a person. Några veckor senare var nyheten glömd och det potentiella spelet var inte något jag tänkte på. Under åren har det emellanåt dykt upp en uppdatering kring utvecklingen av spelet men jag var inte längre intresserad.
Att Forever nu till slut faktiskt finns att köpa har fått mig att tänka tillbaka på den gamla goda tiden. Alltså Nintendo 64-eran. Jag har länge velat skriva ett blogginlägg om Nintendo 64. Jag har en hel del som jag skulle vilja skriva om konsolen och om spelen till den. Vi får se om jag i framtiden kommer få ihop ett sånt inlägg, det skulle i så fall bli ett väldigt långt inlägg eller väldigt många kortare inlägg. Eller ett medellångt inlägg och några kortare inlägg. Eller ett långt inlägg och massor jättekorta inlägg. Eller...
