Igår skulle jag gå in i en affär. Vänta, gå inte än, det blir bättre. Utanför blir jag stoppad av en tjej som kommer fram till mig och vill ställa en snabb fråga. Hon har ett block i famnen och galna ögon som söker av omgivningen för potentiella offer. Jag har inte bråttom (tid är pengar) så jag pratar med henne en stund. När hon är klar är jag lite fundersam. Hon har inte försökt sälja något eller få mig att gå med i någon organisation. Allt hon gjorde var att försöka få mig att aktivt teckna elavtal, hon försökte inte ens få mig att välja ett specifikt bolag, bara ett billigare avtal. I alla fall så gick jag in och när jag kom ut igen stoppade samma tjej mig på samma sätt. Jag berättade lite förvånat (jag blev plötsligt osäker på om det var samma tjej, men det var det) att hon stoppade mig på vägen in. Så hon ursäktade sig med att hon stoppar så många på en dag att det är lätt att glömma ansikten. Så vi delade ett litet skratt och jag fortsatte gå. Hur som haver så gick jag idag över Medborgarplatsen när samma tjej dyker upp och stoppar mig igen. Först tror jag att hon skämtar med mig men hon verkar uppriktig. Hon blir dock synnerligen generad när jag påpekar att hon nu stoppat mig tre gånger på två dagar. Det var väl anekdotiskt?
När började man behöva trycka på pendeltågsdörrarnas knappar för att de ska öppnas? Eller är det en sommargrej som inte används resten av året och jag därför har missat det genom åren? Kan inte minnas att de där knapparna har varit bruk någon gång tidigare. Man känner sig lite dum när man glömmer det och står och stirrar på en stängd dörr medan de andra går av...
Jag tror att Ringvägen kan vara den gata i Stockholm som har flest frisörsalonger. Någon som tror något annat? Jag kanske borde undersöka närmare hur många de faktiskt är men jag tror jag är något på spåren.
Jag har funderat lite på åsikter om filmer. Jag lutar just nu åt att klassa min egen filmsmak som godtycklig och inkonsekvent. Jag gillar actionfilmer. Jag gillar även dåliga actionfilmer. Jag tycker om att se gamla actionfilmer och jag är också förtjust i Jackie Chan och annan martial arts-film. Ibland händer det dock att jag ser en actionfilm och tycker att den är värdelös. Jag funderade på om det kan vara så att jag föredrar gamla filmer över nya och att jag är en gammal nostalgiker som hatar allt som inte är producerat på 1900-talet, men jag älskar Iron Man, The Dark Knight och Casino Royale så jag tror inte att så är fallet. Jag tror istället att min uppfattning om en film är starkt beroende av situationen jag ser den i första gången. Faktorer som spelar in är bland annat humör, sällskap, trötthetsnivå och helt enkelt vilken inställning jag har till filmtittandet. Detta kan verka självklart men det är ändå något jag har funderat över. När man diskuterar vad man tycker om en film så brukar i alla fall jag vilja föreställa mig att jag använder mig av kriterier och bedömningar som ska vara mer objektiva bevis för att en film är bra eller dålig. Saker som brukar nämnas i sådana sammanhang är skåderspelarinsatser, effektkvalité och hur pass förutsägbar filmen var. Att dessa också uppfattas subjektivt är en sak, men ännu viktigare är att jag själv bedömmer olika filmer på olika sätt. Jag är inte konsekvent i min egen bedömning. Diskussioner om vad som är en bra film kan hetta till på samma sätt som diskussioner om bra musik, litteratur o.s.v. eftersom det är så provocerande när människor sågar saker man gillar.
...
Hmm... Jag tror att jag är på väg mot slutsatsen att all kultur alltid bedöms subjektivt och inkonsekvent och att all diskussion om vad som är en bättre film/låt/annat kulturellt uttryck är meningslös... och så kan vi ju inte ha det! Strunta därför i det ovanstående stycket och titta isället på Hiroyuki Tomita (Vad är grejen med mig och personer som heter Hiroyuki?) när han utför ett fullständigt bländande vackert barr-program!
Igår åkte jag och min syster till Göteborg för att se Iron Maiden på Ullevi. Förband var Graveyard och Sabaton. Vi kom ner till Göteborg på eftermiddagen, åt middag och gick in på stadion. Det var första gången vi såg Maiden och det var en fantastisk upplevelse men vi hade tyvärr sittplatser och det var ju inte någon höjdare direkt. Trots sittplats så var det ändå underbart att få se Sabaton och Maiden i samma show. Fick tyvärr inte höra Out of the Silent Planet, men sånt får man räkna med när bandet har en så pass stor katalog som Maiden har.
Efter konserten fördrev jag och Stina tiden med att vandra runt i Göteborg i några timmar innan vi gick och satte oss i en väntsal vid centralstationen. Det var nämligen så att konserten slutade en stund efter 11 och tåget gick 06:04 på lördag morgon. Vi hade gjort så eftersom vi inte ville betala något boende. Den sista timmen innan vi fick gå på tåget var vi dock fruktansvärt trötta. Saknar fortfarande en del sömn så nu är det nog godnatt, ni kan väl underhålla er själva? Jag har lämnat lite videor från konserten här nedanför ni kan kolla och om ni får tråkigt sen så kan ni säkert hitta mer på youtube. Mat finns i kylen och om läsken tar slut så finns det mer i en back ute i garaget. Och kom ihåg att om det är något så behöver ni inte tveka att ringa. Ja, om ni ringer när jag sover så är risken nog stor att ni får ett förvirrat och/eller surt svar men bry er inte om det, jag får skylla mig själv om jag har telefonen på när jag sover.
Om du läser min blogg så är chansen rätt stor att du redan känner mig.
Uppdateras sporadiskt, ofta intensivt en kort period följt av en längre tids overksamhet.
