Sveriges sista blogg

Av mig, om mig, för mig... eller låter det för självupptaget?

Gehirne... Gehirne... Gehirne...

Publicerad 2011-01-17 13:51:45 i Allmänt

Jag vet inte hur det började. Plötsligt var allt förändrat. Jag började förändras.
Jag staplar omkring i lägenheten och uttrycker min smärta genom att utstöta gurglande klagoläten. Min kropp är nedbruten och svag, men ändå fylld av längtan. Hungern. Jag släpar min skadade fot bakom mig. Den verkar inte längre vilja läka. Jag får allt svårare att formulera sammanhängande tankar. Det enda som finns är ett obortträngligt sug. En vilja. Jag har stängt in mig i min lägenhet eftersom jag inte vet om jag är en fara för andra. Kan mitt tillstånd smitta? Jag skulle inte önska mitt tillstånd på min värsta fiende. Orkar inte skriva mycket längre. Min finmotorik har börjat försämras.

Jag är alltså förkyld.

Men det fina är Tankesmedjan i P3. Roligt och utmanande. Riktigt bra så länge man lyssnar på webradio så man kan hoppa över de alltför många musikpauser.

Kommentarer

Postat av: Sara

Publicerad 2011-01-19 11:47:25

Du har smittat mig :( Här ligger jag med Svinis (eller vanlig influensa, sak samma) och mår apa. Jag håller dig fullt ansvarig för min sjukdom :P

Postat av: Stefan

Publicerad 2011-01-19 14:18:32

Ja du, Sara... Om jag fick en krona för varje gång en tjej sagt det till mig...

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Stefan

Om du läser min blogg så är chansen rätt stor att du redan känner mig. Uppdateras sporadiskt, ofta intensivt en kort period följt av en längre tids overksamhet.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela