Productive member of society
Tja, mer eller mindre.
Produktiv, ja.
Nyttosam, tveksamt.
Och så ett litet sångnummer:
Produktiv, ja.
Nyttosam, tveksamt.
Och så ett litet sångnummer:
I want to live 'til I die, no more, no less.
Gångband.
Vet ni vad jag menar?
Sådanadäringa horisontella rulltrappor som brukar finnas på flygplatser.
Som också finns mellan blå linjen och de andra vid centralen.
Som är roliga att gå på för att det känns som att man är jättesnabb!
Ja, en sån.
En sån gick jag bredvid en gång.
Då susade de som gick på bandet förbi mig i hisnande hastigheter. Själv knåtade jag på i min vanliga takt. Jag sklogs då av en tanke. Är det så här det känns att vara gammal? Man försöker ta sig fram så gott det går, men omvärlden bara svischar förbi som oljade blixtar. Jag kände mig gammal.
Vet ni vad jag menar?
Sådanadäringa horisontella rulltrappor som brukar finnas på flygplatser.
Som också finns mellan blå linjen och de andra vid centralen.
Som är roliga att gå på för att det känns som att man är jättesnabb!
Ja, en sån.
En sån gick jag bredvid en gång.
Då susade de som gick på bandet förbi mig i hisnande hastigheter. Själv knåtade jag på i min vanliga takt. Jag sklogs då av en tanke. Är det så här det känns att vara gammal? Man försöker ta sig fram så gott det går, men omvärlden bara svischar förbi som oljade blixtar. Jag kände mig gammal.
N to the T to the G
Nu ska vi prata lite om genus.
Vad spännande tänker ni, ska vi diskutera könsroller?
Nejdå, roligare än så blir det.
Jasså inte det fortsätter ni, kanske ska vi sätta tänderna i den saftiga hen-debatten?
Bättre upp! Det ska bli grammatiskt genus!
Närmare bestämt vilket grammatiskt genus olika djurnamn har.
Jag har fått för mig att saker som är levande tenderar att ha n-genus. Jag ställde mig då frågan om det fanns några djurnamn som har t-genus. Jag kom på några stycken men inte alls så många. Jag frågade mina kollegor runt lunchbordet om de kunde komma på några. Vi fick ihop en lista:
Får
Svin
Piggsvin
Marsvin
Viltsvin
Vårtsvin
Spökdjur
Näbbdjur
Lejon
Sjölejon
Ostron
Vi tog även upp lamm, sto, yngel. Har vi några fler förslag?
Och som bonusfråga, finns det någon blomma som har t-genus?
Vad spännande tänker ni, ska vi diskutera könsroller?
Nejdå, roligare än så blir det.
Jasså inte det fortsätter ni, kanske ska vi sätta tänderna i den saftiga hen-debatten?
Bättre upp! Det ska bli grammatiskt genus!
Närmare bestämt vilket grammatiskt genus olika djurnamn har.
Jag har fått för mig att saker som är levande tenderar att ha n-genus. Jag ställde mig då frågan om det fanns några djurnamn som har t-genus. Jag kom på några stycken men inte alls så många. Jag frågade mina kollegor runt lunchbordet om de kunde komma på några. Vi fick ihop en lista:
Får
Svin
Piggsvin
Marsvin
Viltsvin
Vårtsvin
Spökdjur
Näbbdjur
Lejon
Sjölejon
Ostron
Vi tog även upp lamm, sto, yngel. Har vi några fler förslag?
Och som bonusfråga, finns det någon blomma som har t-genus?
Lite tankar, årgång häromdagen
Häromdagen* såg jag vid två tillfällen en vuxen människa spontant leka med vintervädret på stan. Först var det en man som använde isen på gatan för att glida fram. Jag menar inte att han gick ut på den och började glida och lyckades undvika att ramla. Jag såg hur han tog sats och kastade sig fram med händerna utsträckta och gled över isen. Vet inte om han trodde att ingen såg honom men han fortsatte sedan att gå med ett leende på läpparna.
Den andra gången var en man som jag passerade på gatan. Innan han gick förbi mig så passerade han ett bord med ett tunnt lager snö. När han gick förbi drog han fingrarna genom snön och tittade på spåret han dragit upp på fingrarna. Kanske inte låter som så mycket av en lek men att dra handen genom snö bara för att titta på mönstret man gjort kändes ändå ganska lekfullt impulsivt.
Min poäng var i alla fall att det värmde mitt hjärta att se hur de här personerna bejakade sina barnasinnen i vintervädret.
Lite på samma spår:
Häromdagen* såg jag en bil med tuppkam. Egentligen var det väl kanske en bil vars flera decimeter tjocka snötäcke inte borstats bort ordentligt. Föraren verkar inte ha nått så långt upp på taket och därigenom gett sin bill en fräck frisyr.
Häromdagen* fick jag en överväldigande lust att bara lägga mig ned på golvet och titta ut genom fönstret på den växlande molniga/klara om halvklara himlen. Kändes lite konstigt och jag gjorde det inte. En bidragande orsak var att jag var på jobbet och kände att det kanske skulle uppfattas som en ganska oortodox tolkning om jag helt sonika lagt mig ner och stirrat ut genom fönstret.
*Uttrycket "häromdagen" används här i vid bemärkelse eftersom jag inte kommit mig för att skriva de här sakerna i nära ansluttning till tillfället då jag kom på dem.
Gunnar eller Vidomina?
Alldeles för lång tid har förflutit.
Alldeles för lång tid har det gått sedan jag senast satte min fot på Erathias krigshärjade jordar.
Återigen ska underjordens härskaror komma fram ur sina hålor för att bränna sin väg genom människorna.
Återigen ska de dödas otaliga legioner resa sig och översvämma landet med sin oändlighet.
Det är med andra, mindre dramatiska, ord dags att spela Heroes of Might and Magic III.
Nu äntligen på storskärm.
Triforce Mike Tribute
Vacker tribut till Triforce Mike Pandel.
http://nerdyshow.com/2012/02/featured/triforce-mike-tribute/
Känns lite konstigt att vara så ledsen över en person man inte känner egentligen men efter att ha lyssnat på Nerdy Shows konversationer i ett år känns det ändå som att jag känner dem på ett sätt.
http://nerdyshow.com/2012/02/featured/triforce-mike-tribute/
Känns lite konstigt att vara så ledsen över en person man inte känner egentligen men efter att ha lyssnat på Nerdy Shows konversationer i ett år känns det ändå som att jag känner dem på ett sätt.
Primo Victoria!
Hej alla mina älsklingar! Idag blev det VÄRLDENS godaste mocha-latte-frappuchino till brunchen och jag kände mig strålande i dagen outfit! :)! Bilder kommer som vanligt finns längre ner! ;)! ;p! :-[D!
Dags för dagens outfit!
Är det inte så ni ungdomar skriver bloggar? Kanske, vad vet jag? Jag läser väl inte bloggar, sånt trams har man väl inte tid med? Det är snart dags för Bingolotto.
Bilden är (för er som inte hade räknat ut det än) inte dagens outfit utan min utstyrsel i årets upplaga av SDI Ungdoms nattcup i Örebro. I år gick det hela av stapeln natten mellan 10:e och 11:e december. I år åkte den tredje inkarnationen av Primo Victoria (vårt traditionella lagnamn) dit med tema Gamlingar. I år var vi en skara på nio personer (åtta spelande). Vänta, jag tror jag har ett gammalt fotomografi här någonstans... Ah! här är det.
Här är hela gänget. Jag, Robert, Mia, Kristian, Gustaf, Ing-Marie, Peter, Emmie, Thomas, Robert, Elise, Per-Ingvar, Carl Herbert, Johan och Lill-hinken. Hmm... hade för mig att Orvar och Marie-louise var där också... Hm, de kanske stod bakom fotomograf-apparaturen? Nåja, det var ju ändå så länge sedan.
Jag minns att vi var fulla av kämpaglöd, vi skulle visa de där slynglarna till pojkvaskrar och flicksnärtor att gammal minsann är äldst!
Vi var noga med uppvärmning, vi vill ju inte bryta några lårbenshalsar.
Efter att den första drabbningen slutade med en snöpplig förlust (egentligen 2-2 men 3-2 eftersom tjejers mål fortfarande räknas som två, jag tror att uttrycket är "wtf?") uppstod en del inre slitningar. Meningsskiljaktigheter som vi löste på ett moget och behärskat sätt som de goda förebilder vi var för de yngre deltagarna.
Vi hämtade oss snabbt och spelade en match oavgjort. Till sista gruppspelsmatchen kom vi igång ordentligt och tog hem en seger som räckte till att ta oss till kvartsfinal.
Vi var mycket nöjda.
Ibland kanske lite för nöjda...
Hrrm! Nu fortsätter vi. Vi förlorade kvartsfinalen efter en mycket jämn batalj. Väldigt knapp förlust med 2-1.
Vi var ändå nöjda med vår insats och jag tycker att det var en fantastisk natt och jag vill tacka alla som var med och gjorde den så trevlig.
Jag har tyvärr inga bilder på det men under uppvärmningarna för matcherna ägnade vi oss åt sådana rekreationella verksamheter som bingo (med tombola på plan), boule, morgongymnastik, läsa en god tidning (Nerikes Allehanda anno 1977) i en skön fotölj (inburen på plan) och såklart bjöd vi motståndarna på kaffe, julmust och kex.
Behöver jag säga att vi vann tema-tävlingen?
Hatten av för alla min gamla vänner! Salut och gutår och sådant!
When we're fucking ready, alright?
Dags för bloggande.
Vi kör en liten uppräkning av saker jag tänkt på sedan sist.
- Jag har löst lite filosofiska funderingar.
Vad kom först hönan eller ägget? Beror självklart vilken höna och vilket ägg du refererar till. Beror också på var du menar att de skulle ha kommit.
Hur långt är ett snöre? Så här... Jag visar mellan händerna.
- Platser som låter påhittade
Östertälje
Österhaninge
Örkelljunga
Hmmm... Kanske säger mer om mig än det gör om platsnamnen...
- Är det bara jag som tycker att man kan byta ut texten i Rihannas S&M till DADs Laugh and A Half?
Rihanna
'Cause I may be bad, but I'm perfectly good at it, sex in the air I don't care
DAD
There's something inside me and I know it's good, but understanding is misunderstood
- Min syster berättade om en till felhörning. Englishman in New York:
Oh! I'm an elepahant, I'm a legal elephant!
- En sak jag kom på för några år sedan som jag kom ihåg nyligen är att Iron Maiden förutspådde Lost i Dream of Mirrors redan 2000.
Lost - in a dream of mirrors
Lost - in a paradox
Lost - and time is spinning
Lost - a nightmare I retrace
Lost - a hell that I revisit
Lost - another time and place
Lost - a parallel existence
Lost - a nightmare I retrace
Visst slog det in?
Vi kör en liten uppräkning av saker jag tänkt på sedan sist.
- Jag har löst lite filosofiska funderingar.
Vad kom först hönan eller ägget? Beror självklart vilken höna och vilket ägg du refererar till. Beror också på var du menar att de skulle ha kommit.
Hur långt är ett snöre? Så här... Jag visar mellan händerna.
- Platser som låter påhittade
Östertälje
Österhaninge
Örkelljunga
Hmmm... Kanske säger mer om mig än det gör om platsnamnen...
- Är det bara jag som tycker att man kan byta ut texten i Rihannas S&M till DADs Laugh and A Half?
Rihanna
'Cause I may be bad, but I'm perfectly good at it, sex in the air I don't care
DAD
There's something inside me and I know it's good, but understanding is misunderstood
- Min syster berättade om en till felhörning. Englishman in New York:
Oh! I'm an elepahant, I'm a legal elephant!
- En sak jag kom på för några år sedan som jag kom ihåg nyligen är att Iron Maiden förutspådde Lost i Dream of Mirrors redan 2000.
Lost - in a dream of mirrors
Lost - in a paradox
Lost - and time is spinning
Lost - a nightmare I retrace
Lost - a hell that I revisit
Lost - another time and place
Lost - a parallel existence
Lost - a nightmare I retrace
Visst slog det in?
Uppdatering Gargantua
Ett år har gått sedan jag startade den här bloggen. 88 stycken inlägg har det blivit sedan oktober förra året. Jag startade den lite som ett utlopp för tankar som slog mig under vardagen och speciellt under de två månader jag var bortrest i Halland respektive Sörmland på praktik var det särskilt användbart då jag fick synnerligen mycket tid för mig själv. När den här årsdagen började närma sig funderade jag en del på att lägga ner bloggen. Det tilltalade mitt sinne för symmetri att avsluta precis ett år efter att jag startade. Till slut har jag dock kommit fram till att jag ska fortsätta skriva tills vidare. Vi får se hur det blir, vi tar en dag i taget vi tar det som det kommer allteftersom det utveklar sig, en match i taget, bollen är rund, bättre en skog i handen än en liten tuva i skogen o.s.v.
Massor att skriva om nu.
I onsdags såg jag Red Hot Chili Peppers i Globen. Det var sittplats men det fungerade ganska bra att stå hela konserten ändå. Det fanns ganska gått om plats att dansa runt på. Jag saknade John och låtar från Californication en del men sånt får man leva med.
Idag (började skriva det här på 15/10) besökte jag tillsammans med några kollegor Boda Borg. Det är ungefär som fångarna på fortet, fast istället för en fängelsborg på en ö i Atlanten så ligger det i ett gammalt lägenhetshus i Oxelösund. Mindre exotisk kanske, men till dess försvar desto mer tillgängligt för oss. Vi delades in i tre lag som skulle springa runt i olika banor bestående av rum fyllda med intellektuella och fysiska utmaningar. Alla kämpade tappert för att ta sig igenom de olika rummen och vi hade riktigt roligt trots en del skrubbsår och bulor. Jag skulle gärna göra det igen. Mitt lag kom på en hedervärd tredjeplats för er som undrade.
Efter avklarade banor belönades laget med stämplar.
Dessutom är ju Thunderclash tillbaka med ett nytt album, Bits to the Wall.
Jag är lite nyfiken? Kan ni läsare se säga vilket album (och artist) omslaget är snott ifrån?
Baksidan informerar om var originalstyckena kommer ifrån:
Som ni ser innehåller den här skivan inte bara spelmusik utan även musik från film och serier.
Ronja-spåret är riktigt härligt.
Den här skivan innehåller till skillnad från föregångaren Nostalgic Pleasure låtar vars originalmusik jag inte har hört eftersom jag inte har spelat Symphony of the Night, Conker's Bad Fur Day eller Soul Blazer. Däremot är Turtles in Time och Act Raiser två av mina favoritspel till SNES och jag har alltid tyckt mycket om musiken i dem. Det känns mer och mer som om Thunderclash stalkar mig i hemlighet för att ta reda på speltitlar vars musik jag älskar för att sedan göra covers på dem i en musikstil jag lyssnar på.
Sammanfattningsvis så är det ännu ett fantastiskt album. Smakprov i form av ett medley från Turtles in Time:
Massor att skriva om nu.
I onsdags såg jag Red Hot Chili Peppers i Globen. Det var sittplats men det fungerade ganska bra att stå hela konserten ändå. Det fanns ganska gått om plats att dansa runt på. Jag saknade John och låtar från Californication en del men sånt får man leva med.
Idag (började skriva det här på 15/10) besökte jag tillsammans med några kollegor Boda Borg. Det är ungefär som fångarna på fortet, fast istället för en fängelsborg på en ö i Atlanten så ligger det i ett gammalt lägenhetshus i Oxelösund. Mindre exotisk kanske, men till dess försvar desto mer tillgängligt för oss. Vi delades in i tre lag som skulle springa runt i olika banor bestående av rum fyllda med intellektuella och fysiska utmaningar. Alla kämpade tappert för att ta sig igenom de olika rummen och vi hade riktigt roligt trots en del skrubbsår och bulor. Jag skulle gärna göra det igen. Mitt lag kom på en hedervärd tredjeplats för er som undrade.
Efter avklarade banor belönades laget med stämplar.
Dessutom är ju Thunderclash tillbaka med ett nytt album, Bits to the Wall.
Jag är lite nyfiken? Kan ni läsare se säga vilket album (och artist) omslaget är snott ifrån?
Baksidan informerar om var originalstyckena kommer ifrån:
Som ni ser innehåller den här skivan inte bara spelmusik utan även musik från film och serier.
Ronja-spåret är riktigt härligt.
Den här skivan innehåller till skillnad från föregångaren Nostalgic Pleasure låtar vars originalmusik jag inte har hört eftersom jag inte har spelat Symphony of the Night, Conker's Bad Fur Day eller Soul Blazer. Däremot är Turtles in Time och Act Raiser två av mina favoritspel till SNES och jag har alltid tyckt mycket om musiken i dem. Det känns mer och mer som om Thunderclash stalkar mig i hemlighet för att ta reda på speltitlar vars musik jag älskar för att sedan göra covers på dem i en musikstil jag lyssnar på.
Sammanfattningsvis så är det ännu ett fantastiskt album. Smakprov i form av ett medley från Turtles in Time:
House of Pain
Jag har en fascination för frisörsalonger, så nu tänkte jag återigen skriva lite på det ämnet.
Jag skrev någon gång här på bloggen att jag tror att Ringvägen har flest frisörsalonger av alla gator i Stockholm. Det var ett projekt jag har hoppats kunna utreda någon gång i stil med Birger Jarlsgatan 86-mysteriet.
Möjligtvis borde man räkna ut hur många fsalonger det finns i proportion till gatans längd.
Det roligaste med frisörsalonger är deras namn. Jag tror att jag har berättat om leken där man ska försöka hitta en frisörsalong vars namn inte är en ordvits på frisörtemat eller ett egennamn. Det är svårare än det låter.
Nu har jag hittat en ny favorit.
På Torsgatan ligger en frisörsalong.
Den heter Magica de Sax. Är det inte ett underbart namn? Visst måste det vara en referens till Magica de Hex? Alltså trollpackan som bor på Vesuvius sluttning i Kalle Anka.
Tror nästan att jag måste gå dit och klippa mig nu.
Jag skrev någon gång här på bloggen att jag tror att Ringvägen har flest frisörsalonger av alla gator i Stockholm. Det var ett projekt jag har hoppats kunna utreda någon gång i stil med Birger Jarlsgatan 86-mysteriet.
Möjligtvis borde man räkna ut hur många fsalonger det finns i proportion till gatans längd.
Det roligaste med frisörsalonger är deras namn. Jag tror att jag har berättat om leken där man ska försöka hitta en frisörsalong vars namn inte är en ordvits på frisörtemat eller ett egennamn. Det är svårare än det låter.
Nu har jag hittat en ny favorit.
På Torsgatan ligger en frisörsalong.
Den heter Magica de Sax. Är det inte ett underbart namn? Visst måste det vara en referens till Magica de Hex? Alltså trollpackan som bor på Vesuvius sluttning i Kalle Anka.
Tror nästan att jag måste gå dit och klippa mig nu.
He'd like to come and meet us, but he thinks he'd blow our minds
Nu var det ett tag sedan jag skrev ett blogginlägg så här får ni ett inlägg för att känner en skyldighet att skriva något.
Idag besök jag och Madde Tekniska Museet. Huvudattraktion var NASA - A Human Adventure, men även cino4, uppfinningsavdelningen, Älskade telefon och leklabbet besöktes.
Vi såg en månbil.
I leklabbet visade vi barnen var skåpet ska stå med såväl konstnärliga talanger...
...som arkitekurellt snille.
Vi nådde strecket som var märkt "omöjligt".
Vi såg "En rymdresa" på cino4. Vi skakades runt, såg lite halvdan 3D, fläktades med luft och under frågetävlingen i mitten av filmen delade vi en svarsdosa och jag förstörde resultatet genom att trycka på fel knapp, oops!
Mycket trevlig dag.
Lite saker om tv-hösten:
-Jag var inte så imponerad av öpnningsavsnittet på Communitys tredje säsong men det andra avsnittet var definitivt av en högre kaliber.
-Blö för väntan på säsong 2 av Game of Thrones nästa år. På tok för lång tid.
Och en till sak från NASA-utställningen, faktisk Moonboot!
Idag besök jag och Madde Tekniska Museet. Huvudattraktion var NASA - A Human Adventure, men även cino4, uppfinningsavdelningen, Älskade telefon och leklabbet besöktes.
Vi såg en månbil.
I leklabbet visade vi barnen var skåpet ska stå med såväl konstnärliga talanger...
...som arkitekurellt snille.
Vi nådde strecket som var märkt "omöjligt".
Vi såg "En rymdresa" på cino4. Vi skakades runt, såg lite halvdan 3D, fläktades med luft och under frågetävlingen i mitten av filmen delade vi en svarsdosa och jag förstörde resultatet genom att trycka på fel knapp, oops!
Mycket trevlig dag.
Lite saker om tv-hösten:
-Jag var inte så imponerad av öpnningsavsnittet på Communitys tredje säsong men det andra avsnittet var definitivt av en högre kaliber.
-Blö för väntan på säsong 2 av Game of Thrones nästa år. På tok för lång tid.
Och en till sak från NASA-utställningen, faktisk Moonboot!
Where the streets have no name. Well, have no numbers. Or lack certain numbers anyway... Alright, one specific number.
De mail jag har med i det här inlägget har redigerats för att ta upp lite mindre plats. Det finns mer i originalen, t.ex. namn, kontaktuppgifter till de som skriver mailen och platserna de jobbar på. Även artighetsfraser finns med, de som skriver är alltså inte oförskämda, deras namn och hälsningar finns med i originalen.
En dag gick jag längs Birger Jarlsgatan. Jag kom fram till Jarlaplan, där Briger Jarlsgatan möter Karlavägen. Jag lade här märke till en intressant detalj kring numreringen på portarna. På ena sidan korsningen fanns Birger Jarlsgatan 84 och på andra sidan var det första numret 88. Var tog 86 vägen? Jag försökte kolla mig omkring men fann inte någon dörr med en 86:a.
Jag bestämde mig för att ta reda på var 86:an fanns någonstans. Jag ville veta varför det inte finns någon byggnad mellan 84 och 88. Lite som att det finns ett hål i Stockholm. När jag kom hem gjorde jag några sökningar på adressen men till synes fanns det inte någon sådan adress. Wikipedia hjälpte mig inte heller. Jag kände att det här var ett mysterium som jag behövde gå till botten med. Jag började med att skicka iväg ett mail till Norrmalms stadsdelsförvaltning.
"Hej, jag heter Stefan Larsson och jag försökte en gång hitta Birger Jarlsgatan 86. Det gick inte så bra. Därför frågar jag er nu, finns det en gatuadress som har den beteckningen? Om ja, var ligger den? Om nej, varför finns det då en Birger Jarlsgatan 88?
Hoppas ni har tid att svara på den här frågan. Om inte så kanske ni skulle kunna referera till någon som kanske kan svara?
MVH
/Stefan Larsson"
Svaret blev detta:
"Hej!
Kan ej se något nummer 86 men du kan ta kontakt med Trafikkontoret."
Aha, Trafikkontoret nästa alltså. Jag skickade ett likadant mail till trafikkontoret och passade på att även skicka ett till avdelningen för adress- och namnfrågor.
På mailet till trafikkontoret fick jag följande svar (från stadsbyggnadskontoret tydligen):
"Hej! Du hade en fråga angående Birger Jarlsgatan 86. Adressen finns inte registrerad. Varför den saknas och varför Birger Jarlsgatan 88 finns kan ha fler orsaker. Det kan ha funnits något mellan 84 och 88 som krävde en adress men som senare har försvunnit. Ibland hoppar man också något nummer för att reservera en adress för framtida bruk.
En dag gick jag längs Birger Jarlsgatan. Jag kom fram till Jarlaplan, där Briger Jarlsgatan möter Karlavägen. Jag lade här märke till en intressant detalj kring numreringen på portarna. På ena sidan korsningen fanns Birger Jarlsgatan 84 och på andra sidan var det första numret 88. Var tog 86 vägen? Jag försökte kolla mig omkring men fann inte någon dörr med en 86:a.
Jag bestämde mig för att ta reda på var 86:an fanns någonstans. Jag ville veta varför det inte finns någon byggnad mellan 84 och 88. Lite som att det finns ett hål i Stockholm. När jag kom hem gjorde jag några sökningar på adressen men till synes fanns det inte någon sådan adress. Wikipedia hjälpte mig inte heller. Jag kände att det här var ett mysterium som jag behövde gå till botten med. Jag började med att skicka iväg ett mail till Norrmalms stadsdelsförvaltning.
"Hej, jag heter Stefan Larsson och jag försökte en gång hitta Birger Jarlsgatan 86. Det gick inte så bra. Därför frågar jag er nu, finns det en gatuadress som har den beteckningen? Om ja, var ligger den? Om nej, varför finns det då en Birger Jarlsgatan 88?
Hoppas ni har tid att svara på den här frågan. Om inte så kanske ni skulle kunna referera till någon som kanske kan svara?
MVH
/Stefan Larsson"
Svaret blev detta:
"Hej!
Kan ej se något nummer 86 men du kan ta kontakt med Trafikkontoret."
Aha, Trafikkontoret nästa alltså. Jag skickade ett likadant mail till trafikkontoret och passade på att även skicka ett till avdelningen för adress- och namnfrågor.
På mailet till trafikkontoret fick jag följande svar (från stadsbyggnadskontoret tydligen):
"Hej! Du hade en fråga angående Birger Jarlsgatan 86. Adressen finns inte registrerad. Varför den saknas och varför Birger Jarlsgatan 88 finns kan ha fler orsaker. Det kan ha funnits något mellan 84 och 88 som krävde en adress men som senare har försvunnit. Ibland hoppar man också något nummer för att reservera en adress för framtida bruk.
Jag hoppas att du är nöjd med svaret i annat fall kan du ringa till mej för mera information."
Ja, visst kan det ha varit så att adressen och byggnade har funnits men nu tagits bort. Okej, ganska spekulativt men ändå mer än tidigare. Vad sa de på adress- och namnfrågor då? Jo:
"Hej, det stämmer att nr 86 inte finns. Alla nummer är inte alltid använda. Här kan det bero på att det är en korsning just där med flera gator."
Hmm, låter inte så genomtänkt. Varför skulle man ha bestämt sig för att hoppa över ett nummer för att det kommer en korsning? Då borde det väl saknas massor av nummer över hela stan? Nej, det här blev vi inte klokare av.
Jag ville gräva vidare i spåret jag fick från trafikkontoret, att det kan ha stått ett hus där tidigare. Min lilla utredning hade vid det här laget tagit flera veckor i anspråk eftersom jag delvis inte skyndade alltför mycket med att utföra varje nytt steg och att jag väntade på svar från olika håll. Min syster tipsade mig nu om att kolla med Stadsmuseet eftersom de säkert har koll på Stockholms byggnadshistoria.
Jag skickade ännu ett mail, nu till Stadsmuseet. Där hade jag hittat helt rätt. Där fick jag svar från en antikvarie:
"Hej!
I Stockholms adresskalender från 1939 står angivet att kvarteret Träskfloden 15 på sin västra sida består av Birger Jarlsgatan 78-86. Tomten ägdes av Stockholms stad och där fanns både kontor, industrianläggning och en busspaviljong. Således har Birger Jarlsgatan 86 funnits, men då byggnaderna inom kv. Träskfloden ändrades, behöll man den gamla numreringen i kvarteren bredvid och nr 86 verkar helt enkelt ha fått ”utgå”.
På www.stockholmskallan.se kan du söka på ”Träskfloden” och få träff på bl.a. bilder från tidigt 1900-tal då området bestod av småkåkar."
Äntligen!
Här har vi något som liknar ett svar. Så sent som 1939 så stod det en byggnad med adressen Birger Jarlsgatan 86 vid Jarlaplan. Det är ingen uttömmande förklaring till varför just 86:an inte fick finnas med när byggnaderna förändrades men jag känner mig ändå ganska nöjd. Min nyfikenhet har lagt sig så det blir inga vidare forskningar. I alla fall inte i nuläget.
Jag följde dock rådet att kolla upp stockholmskällan för bilder. Där fann jag en bild (återfinns även på wikipedia-artikeln om jarlaplan). Vi ser på bilden just korsningen Birger Jarlsgatan-Karlaplan någon gång mellan 1919-1939.
Foto: Karl Ransell, Stockholms stadsmuseum
Hämtad från http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=17717
CC:by-nc-sa
Undrar om jag angav det där rätt nu...
Här kan ni också själva se på kartan vilken korsning som avses (sök på Birger Jarlsgatan 88 eller 84):
http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/sbk/sthlm_sse/DPWebMap.html
Det ska bli så jävla bra, ni ska få vad ni vill ha
Okej, nu är det dags för det ni alla har väntat på. Resultatet från pjävlingen!
Jag vill inleda med att säga tack till alla som deltagit, jag var mycket förvånad över den entusiasm ni hade när ni slängde fram det ena förslaget efter det andra. Jag har fått ut mycket mer än jag trodde av den här tävlingen, så tack så mycket!
Nu har det gått lång tid men idén var att ni skulle få komma på ord som i talad svenska börjar med pj. Sedan följde en hel rad med villkor för vilka ord som inte fick användas.
Priset var potatoskins på O'Connells vid tillfälle.
Vinnarna (med deras godkända ord) är:
Kristian - pjatt
Robert - pjuck
Stina - pjoller
Sanna - piano/pion
Vi har även ett förslag som var så bra att det förtjänar extra omnämnande (att förslaget även var det enda i min favoritordklass hjälper också).
Emma - pjoo
Emma vinner inte bara potatoskins utan även dryck till, grattis!
Vi hoppas snart få ett exempel på användningen av ordet.
Så har tävlingen äntligen landat...
Kom igen, se inte ut så där, lite roligt var det.
Jag vill inleda med att säga tack till alla som deltagit, jag var mycket förvånad över den entusiasm ni hade när ni slängde fram det ena förslaget efter det andra. Jag har fått ut mycket mer än jag trodde av den här tävlingen, så tack så mycket!
Nu har det gått lång tid men idén var att ni skulle få komma på ord som i talad svenska börjar med pj. Sedan följde en hel rad med villkor för vilka ord som inte fick användas.
Priset var potatoskins på O'Connells vid tillfälle.
Vinnarna (med deras godkända ord) är:
Kristian - pjatt
Robert - pjuck
Stina - pjoller
Sanna - piano/pion
Vi har även ett förslag som var så bra att det förtjänar extra omnämnande (att förslaget även var det enda i min favoritordklass hjälper också).
Emma - pjoo
Emma vinner inte bara potatoskins utan även dryck till, grattis!
Vi hoppas snart få ett exempel på användningen av ordet.
Så har tävlingen äntligen landat...
Kom igen, se inte ut så där, lite roligt var det.
Jag flyger inte. Jag faller, med stil.
Det var fantastiskt.
Jag var inte särskilt nervös under dagen eller ens uppflygningen. Rädslan kom precis när man kom fram till den öppna dörren i flygplanet. Inte intensiv stickande rädsla utan mer som ett dovt tryck i bakgrunden. De första sekunderna var däremot riktigt läskiga, sen lyckades man vänja sig vid en ganska jämn fallhastighet och då var det nästan mer som att ha en väldigt stark vind i ansiktet. Så efter den initiala rädslan som kommer av att falla fritt så var det bara härligt.
Fick åka genom ett moln också. Hade inte tänkt på det i det här sammanhanget men insåg när det hände att det är något jag velat göra sedan jag var liten. Få sväva genom ett moln.
Underbar upplevelse.
Jag var inte särskilt nervös under dagen eller ens uppflygningen. Rädslan kom precis när man kom fram till den öppna dörren i flygplanet. Inte intensiv stickande rädsla utan mer som ett dovt tryck i bakgrunden. De första sekunderna var däremot riktigt läskiga, sen lyckades man vänja sig vid en ganska jämn fallhastighet och då var det nästan mer som att ha en väldigt stark vind i ansiktet. Så efter den initiala rädslan som kommer av att falla fritt så var det bara härligt.
Fick åka genom ett moln också. Hade inte tänkt på det i det här sammanhanget men insåg när det hände att det är något jag velat göra sedan jag var liten. Få sväva genom ett moln.
Underbar upplevelse.
It's the Eye of the World as we know it, and I feel fine
Ja, ja, lugna ner er nu. Pjävlingen är nu avslutad och juryn har dragit sig tillbaka för att konferera. Resultatet kommer att presenteras inom kort.
Nyligen läste jag Eye of the World, första delen i Robert Jordans fantasy-svit The Wheel of Time. Det var en trevlig läsupplevelse. Jag skulle vilja säga att boken är förutsägbar men eftersom jag redan har läst den så är det väl inte så konstigt. Det var ungefär en 12-13 år sedan som jag läste de två böcker (Farornas väg och Tidens hjul) som den svenska översättningen bestod av. Det var den första fantasyserien jag läste efter att jag dragits in i genren av Eddings Belgarath Besvärjaren.
Som ni kanske vet så är jag mycket förtjust i nostlagi. Att läsa om den här boken nu på engelska låter mig återuppleva min första genomläsning. Jag kommer ihåg mycket från den första genomläsningen och jag tycker att boken är läsvärd i sig. Det visar sig också finnas flera delar som jag inte kom ihåg och saker som jag kom ihåg fel.
Wheel of Time planeras färdigställas under nästa år med Memory of Light. Serien kommer då bestå av 14 böcker på 650-1000 sidor vardera. Att läsa Eye of the World är faktiskt början på mitt försök att läsa om hela serien vilket förhoppningsvis ska avslutas med att jag någon gång under nästa år läser ut A Memory of Light. Jag är inte förtjust i att lämna en serie utan att ha läst alla delar men det är en väldigt lång serie och vad jag minns av de svenska böckerna så tappar den fart efter ett tag. Det blir för många karaktärer som ska göra för mycket saker och då försvinner tempot ur berättelsen.
Lite på samma sätt som hur alla sidospår jag kommer på medan jag skriver skapar de här tjocka textstyckena fyllda med parenteser, drar ner tempot och som gör att jag tappar bort vad det var jag ville skriva från början...
Nyligen läste jag Eye of the World, första delen i Robert Jordans fantasy-svit The Wheel of Time. Det var en trevlig läsupplevelse. Jag skulle vilja säga att boken är förutsägbar men eftersom jag redan har läst den så är det väl inte så konstigt. Det var ungefär en 12-13 år sedan som jag läste de två böcker (Farornas väg och Tidens hjul) som den svenska översättningen bestod av. Det var den första fantasyserien jag läste efter att jag dragits in i genren av Eddings Belgarath Besvärjaren.
Som ni kanske vet så är jag mycket förtjust i nostlagi. Att läsa om den här boken nu på engelska låter mig återuppleva min första genomläsning. Jag kommer ihåg mycket från den första genomläsningen och jag tycker att boken är läsvärd i sig. Det visar sig också finnas flera delar som jag inte kom ihåg och saker som jag kom ihåg fel.
Wheel of Time planeras färdigställas under nästa år med Memory of Light. Serien kommer då bestå av 14 böcker på 650-1000 sidor vardera. Att läsa Eye of the World är faktiskt början på mitt försök att läsa om hela serien vilket förhoppningsvis ska avslutas med att jag någon gång under nästa år läser ut A Memory of Light. Jag är inte förtjust i att lämna en serie utan att ha läst alla delar men det är en väldigt lång serie och vad jag minns av de svenska böckerna så tappar den fart efter ett tag. Det blir för många karaktärer som ska göra för mycket saker och då försvinner tempot ur berättelsen.
Lite på samma sätt som hur alla sidospår jag kommer på medan jag skriver skapar de här tjocka textstyckena fyllda med parenteser, drar ner tempot och som gör att jag tappar bort vad det var jag ville skriva från början...
